Acerca de

Bild webb förlossning4.png

Förlossnings-
och eftervård

Varje kvinna ska kunna känna trygghet under graviditet liksom i samband med förlossningen. Trots att svensk mödra- och förlossningsvård håller hög nivå så finns det fortfarande problem. Ett nationellt ledarskap behövs som pekar ut riktningen för förlossningsvården.  

Förbättrad förlossningsvård

Det föds över hundratusen barn i Sverige varje år men en hel del arbete återstår för att var och en av de som föder ska tas emot på rätt sätt och även slippa onödiga komplikationer. Krisen i förlossningsvården behöver åtgärdas så att fler barnmorskor ska vilja jobba där. Kvinnor som ska föda barn ska inte behöva vara oroliga för att inte få plats på förlossningskliniken eller pressas att åka hem tidigare än de önskar. Det är inte heller rimligt att vägen till närmsta förlossningsklinik ska vara så lång att kvinnor tvingas föda vid vägkanten.

Uppföljningar visar att åtta av tio mammor får en bristning i underlivet och ännu saknas ett nationellt register för lättare eller mellansvåra bristningar. Så sent som i december 2022 kommer de allra första nationella rekommendationerna på vård av förlossningsbristningarna och skillnaderna är stora runt om i landet.

 

I den enkätundersökning som gjorts bland nyförlösta kvinnor nämns behovet av återhämtning och mer närvarande personal på BB samt mer stöd och hjälp när det gäller till exempel amning. Ungefär an av tio nyblivna mödrar i Sverige drabbas av förlossningsdepression under de första månaderna efter barnets födelse  En depression påverkar inte bara den drabbade, utan även spädbarnet, partnern och andra i familjen.  

Varje år föds i snitt fyra döda barn per 1 000 födda barn i Sverige, så kallad 
intrauterin fosterdöd. Det innebär att fostret dör i livmodern efter graviditetsvecka 22, under själva förlossningen eller strax efter förlossningen. Det kan även innefatta levande födda barn som dör inom den första levnadsveckan. 

Socialstyrelsen föreslog i en rapport från 2018 flera insatser för att öka kunskapen och minska antalet barn som dör före födseln och tyvärr så står utvecklingen och stampar utan förbättringar sedan tio år tillbaka. Utifrån det vill vi att det tas fram mer forskning och kunskapsstöd rörande dödföddhet för att få svar på skälen bakom dödsfallen och även kunna motverka dessa.


Regeringen föreslår nu att 1,7 miljarder kronor avsätts under 2023 och ytterligare 1,5 miljarder per år följande år för att förbättra tillgängligheten till förlossningsvården över landet och med stöd av en nationell förlossningsplan ska de regionala skillnader i förlossningsvården minska. Satsningen kan även bidra till återöppnande av förlossningskliniker. Att så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen är också välkommet. Mycket arbete återstår dock för att vi ska vara nöjda.

KD-kvinnor arbetar för:

  • Att eftervården förbättras för tidig upptäckt och behandling av skador, förlossningsdepression
    och förlossningspsykoser,

  • att säkra förlossningsmetoder tillämpas på förlossningsklinikerna i landet,

  • att en ”Mamma-rehab-check” med ett kontinuerligt stöd för rehabilitering ska erbjudas alla nya mammor,

  • att en BB-garanti införs med längre garanterad vårdtid av minst tre dagar på BB för den som önskar det, 

  • att utarbeta mer stöd till mödravården och inrätta hälsocoacher i syfte att hjälpa kvinnor för en hälsosam graviditet samt stöd för en bättre psykisk hälsa

  • att utbildning och fortbildning av barnmorskor säkras men också effektiva insatser och stöd för att de ska vilja arbeta med förlossningsvård.