Krafttag mot hot och våld 

Ingen ska behöva leva med en ständig rädsla för att utsättas för våld. Sveriges kvinnor har rätt till kroppslig integritet och rätt att leva sitt liv utan våld och förtryck. Också barn drabbas. Vart tionde barn tvingas uppleva sin pappas våld mot mamma, och var tredje vecka dödas en kvinna av en man hon haft en relation med, ofta finns det också barn med i bilden.

Detta våld har till syfte att kontrollera, förödmjuka, skrämma och förtrycka och måste stoppas.

Polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård brister fortfarande i rutiner och hantering av dessa ärenden. Samarbetet mellan myndigheter måste fördjupas och handläggningen bli effektivare. Den som utsatts för
våld ska ha rätt till hemmet, inte våldsutövaren.   

Lagen om besöksförbud är ett viktigt skydd för kvinnor som hotas, förföljs eller trakasseras. Straffsatserna för dem som överskrider besöksförbudet behöver skärpas och hotade kvinnor måste få tillgång till trygghetspaket. 

Barn som blir vittne till våld i hemmet har en ökad risk att själva utsättas för våld. Därför måste frågan om våld tas på största allvar i vårdnadsmål.

Dessutom så måste en anmälan av våld leda till en förändring. Fler resurser behöver tillsättas för att kunna handlägga dessa ärenden. Att den nya regeringen nu föreslår en skärpning av straffskalan är ett steg i rätt riktning när det handlar om att få upprättelse. Kommunerna har, enligt socialtjänstlagen, ett ansvar för att ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga men i praktiken gör kommunerna olika tolkningar. Vi vill se ett gemensamt förhållningssätt där kommunerna tar sitt fulla ansvar.

Kvinnor med olika funktionsvariationer är en utsatt grupp det talas lite om trots att de drabbas i oroväckande hög rad av våld och sexuellt utnyttjande. I flera studier framgår att hälften av kvinnor med funktionsvariationer utsatts för hot, fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Männen som agerat på ett oönskat sätt uppges vara bekanta, släktingar, arbetskamrater, grannar eller helt okända män.

Personer som saknar fysiska möjligheter att skydda sig mot övergrepp är sårbara, liksom personer som saknar kunskap om eller möjligheter att uttrycka sina rättigheter eller berätta att de utsatts för våld. Vi ser ett behov av att tillgängliggöra information till denna målgrupp på kommunernas webbplatser och hos polisen. Vi vill att kunskap, metodutveckling och upptäckten av våld mot kvinnor med olika funktionsvariationer inom
socialtjänst, polis och hälso-och sjukvården förbättras.

Grooming är ett fenomen där vuxna tar kontakt med barn och ungdomar i utnyttjande syfte, på internet och
i sociala medier. Det är en utveckling som föräldrar, skola och elevhälsa måste göra allt för att förhindra och förebygga.
 

KD-kvinnor arbetar för:

• Att en nollvision för våld mot kvinnor införs och tillämpas,

• att utöka och permanenta stödet till landets kvinnojourer,

• att det ska finnas likvärdigt brottsofferstöd i hela landet,

• att skadestånd till brottsoffer förskotteras från staten som sedan kräver den dömde på skadeståndet,

• att gemensam vårdnad eller umgängesrätt ej ska utdömas då det finns en dom om våld eller andra övergrepp inom familjen eller vid kontaktförbud,

• att resurser till utbildningsinsatser i jämställdhet, sexualbrott och hedersbrott ökas för personal inom rättsväsendet, 

• att inrätta en nationell stöd- och samordningscentral för kvinnor som lever under hot eller har skyddad folkbokföring,

• att sekretessen hävs så att socialtjänst och hälso- och sjukvård ska informera polis vid misstanke om att 
  brott i nära relation kan komma att ske,

• att det tas fram en nationell handlingsplan för att förebygga och bekämpa våld mot personer med olika funktionsvariationer,

• att särskilda sexualbrottsgrupper inrättas inom polisen,

• att uppmuntra företag och organisationer att installera skyddad IT-utrustning i syfte att förhindra sexbrottslighet online.