Flera studier visar att unga som lägger stor del av sin tid på sociala medier mår sämre. Det handlar om psykisk ohälsa som depression och ångest där särskilt tjejer drabbas. Det är hög tid att begränsa skadligt användande och kräva en åtstramning i EU.
Sociala medier har funnits i vår vardag under ett och ett halvt årtionde. Många unga har haft smartphones och ipads i sin närhet ända sedan de var små.
I Sverige kan vi nu se en allvarlig utveckling där allt fler barn och unga, inte minst unga tjejer, vittnar om psykisk ohälsa. Köerna till BUP är långa och antalet barn och unga som äter antidepressiva läkemedel har ökat med flera hundra procent under en period på 15 år enligt Socialstyrelsen.
Ett tydligt samband
När Statens medieråd gjorde en studie bland unga under pandemin så kunde man se ett tydligt samband mellan psykiska besvär och frekvent användande av sociala medier redan hos barn i åldern 9-12 år, speciellt bland flickor.
En studie från 2022 från Karolinska institutet visar samma sak: Det finns ett samband mellan för mycket användande av sociala medier och psykisk ohälsa som depression, ångest och ätstörningar där problemen är allra störst bland unga tjejer.
Att exponeras så pass många timmar om dagen riskerar också att äta tid av sådant som unga behöver för att må bra. Exempelvis sömn, rörelse och fritidsintressen utanför skärmen. Givetvis har föräldrar ett ansvar att stötta barnet i att inte fastna i ett skadligt användande, men mer måste till. Behövs riktlinjer
Det är hög tid att centrala rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning tas fram.
Dels så behöver EU sätta press på plattformsföretagen som agerar på den europeiska marknaden. De behöver dela information med myndigheter och forskare om hur deras algoritmer fungerar. På det sättet så blir det enklare att följa upp hälsoeffekterna av användandet.
Vi vill också:
• Införa krav i EU på att begränsningar, exempelvis för användartid, strikt föräldrakontroll och blockering av vissa typer av annonser eller ämnen, ska ingå i tjänsternas grundinställningar.
• Att plattformsbolagen ska kunna bevisa att deras digitala medieprodukter och tjänster inte leder till beroendeliknande användning, för att de ska få finnas på den europeiska marknaden.
• Att ålderskontrollen för olika sociala medier fungerar. Dessa är idag lätta att kringgå. I annat fall så ska en strikt 18-årsgräns för produkter och tjänster mot barn och unga införas.
Sverige har som ensamt land inte denna möjlighet att ställa krav på de stora plattformarna, men EU är tillräckligt stort.
Det är dags att ta flera steg för att återta kontrollen över skärmarna – och ge våra unga en bra start. Just därför är Kristdemokraterna som tagit ställning för förslagen ovan, ett bra val den 9 juni.
Comments