Cirka en femtedel av EU:s kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Och drygt 10 procent har drabbats av sexuellt våld av en känd eller okänd förövare. Det är bra att unionen nu växlar upp sitt arbete för att bromsa våldet mot kvinnor men mer behöver göras.
Våld mot kvinnor är den del av kränkning mot de mänskliga rättigheterna som är mest utbredd i unionen. Få anmäler till polisen eller söker hjälp från de stödinsatser som erbjuds av samhället, visar den senaste stora undersökningen.
Det innebär att miljontals kvinnor i praktiken lider i tysthet och att omfattningen av våldet riskerar att inte fångas upp av de enskilda länderna. När EU anslöt sig till Istanbulkonventionen i juni 2023 så innebar detta samtidigt det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa.
Att flera gärningar nu ska räknas som kriminella, som kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, stalkning och tvångssterilisering är positivt. Liksom att de enskilda länderna måste vidta rättsliga åtgärder, stödja den som utsätts och öka både kunskap och medvetenhet om våldet.
Fler behöver rapportera
Det är positivt att även kravet på att föra statistik och att följa upp utvecklingen av våldet nu ökar i länderna. Men för att konventionen ska få en tydlig effekt måste den kraftiga underrapporteringen hos de som drabbas hanteras. När EU undersökte situationen i medlemsländerna så framgick att endast en tredjedel av offren för våld kontaktade polisen eller någon annan organisation efter våld.
Detta är speciellt allvarligt eftersom frågan gällde hur de agerade i samband med den allvarligaste incidenten av våld. Bakom just våld från en partner så har inte sällan ett större antal våldshändelser redan ägt rum.
Ett ökat krav på EU:s länder att stödja drabbade kvinnor i att våga anmäla behöver få ett ännu större fokus i EU:s kommande åtgärder för att få bukt med våldet. De miniminormer som sedan tio år tillbaka ska förbättra stöd och skydd till brottsoffer har inte varit tillräckligt.
Rättvisa måste skipas
Att offer för våld i dagsläget har rätt till information, råd och skyddat boende vid behov, innebär inte automatiskt att fler vänder sig till polis och att våldsamma män fångas upp och lagförs. Vi hoppas därför att det kommande brottsofferdirektivet som arbetas fram just nu också ska ge större möjlighet att utkräva rättvisa och ersättning.
Andelen flickor som utsätts för tvångsgifte innan de fyllt 18 år är hög inom EU och inom hela unionen tros en halv miljon flickor och kvinnor vara könsstympade, där upp till 180 000 kvinnor och flickor riskerar att utsättas varje år.
Att flickor och kvinnor misshandlas, hotas och begränsas i hederns namn och till och med stympas är något som måste motverkas med full kraft.
EU:s nya lag om våld mot kvinnor och våld i hemmet som antogs 7 maj innebär att minimiregler nu för första gången tas fram för hedersvåld som kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, dessutom blir nätstalkning och nättrakasserier förbjudet.
Det är positivt att fler handlingar nu blir brottsliga men omfattningen av hedersvåld som speciellt drabbar flickor och kvinnor behöver stävjas på fler sätt. Inte minst måste fler former av hedersbrott kriminaliseras.
När nu offer för relationsvåld ska få ökad rätt till rättslig prövning, men också stärkt individuellt skydd genom den nya lagen, så vet vi att miljontals offer inte får den hjälp de behöver. Läs mer i debattartikeln i Norrbottens-Kuriren
Comments