​Var tredje kvinna i Sverige undviker att gå ut ensamma i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott och nära hälften av Sveriges unga kvinnor känner sig otrygga när de visas ute sena kvällar. Vi kräver att kommunerna gör återkommande trygghetsanalyser av offentliga miljöer för att förebygga brott, skapa trygghet och öka tillgängligheten. 

Vi vet redan idag att säkra och upplysta hållplatser liksom gång- och skolvägar gör att de upplevs tryggare. Men också kameraövervakning, olika moderna utomhusbelysningar och öppna siktlinjer är viktigt, liksom möjlighet till flexibla hållplatser eller ”nattstopp” längs den givna busslinjen.

Så många som 127 av landets 290 kommuner rapporterar underskott på den lokala bostadsmarknaden och bristen på billiga hyresrätter slår särskilt hårt mot låginkomsttagare, där kvinnor är överrepresenterade. Det behövs också fler boendeformer särskilt anpassade för ensamstående föräldrar, äldre kvinnor och kvinnor som lämnat våldsamma relationer. Det handlar om trygga, flexibla och prisvärda boende lösningar, gärna med tillgång till gemensamma ytor och stödresurser.
 

Hemlösa kvinnor i Sverige lever i många fall i samhällets skugga, med tillfälliga boplatser och särskilt utsatta livssituationer. Dessa är ofta osynliga i statistiken, då många undviker offentliga härbärgen och i stället söker skydd hos släkt, bekanta eller vänner. Här behöver kommunerna sträva mot att erbjuda en permanent lösning.

Det finns fortfarande en obalans när det gäller kvinnor och mäns ägande av fastigheter och mark. Kvinnor äger endast 14 procent av all mark och heläger 37 procent av alla fastigheter. Att äga sin bostad ger både en ökad livskvalitet och trygghet

Vi vill fortsätta höja det skattefria sparande på ISK och kapitalförsäkring till en halv miljon kronor för att fler exempelvis ska kunna spara ihop till en handpenning för ett boende. Då skulle också fler kvinnor få en ökad möjlighet att köpa och äga sitt boende.