I Sverige släpper mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter, enligt Naturvårdsverket. Förutom att det behövs nya innovationer, transportlösningar och stabil elförsörjning för att
skapa ett klimatsmart samhälle, behövs det också kunskap och åtgärder inom andra konsumtionsområden som bör belysas.

 

I flera produkter som vi använder direkt på huden kan det finnas ämnen som påverkar miljön och vår hälsa negativt, exempelvis ämnen som är hormonstörande, ger kontaktallergi eller är omöjliga för naturen att bryta
ner. Här behöver mer kunskap tas fram för att minska negativ påverkan på människa och miljö.

 

Kunskaperna om vilka biologiska effekter exempelvis de läkemedelshalter som finns i avloppsvatten, floder, sjöar, grund- och dricksvatten eller jordar är bristfälliga. Vi vet att antibiotika i miljön kan leda till att antibiotikaresistenta bakteriestammar utvecklas. Det har även observerats hur östrogena hormoner från preventivmedel hämmar  fortplantningen och skapat hormonstörningar hos vattenlevande organismer
som fisk och musslor. 

Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel men det finns idag ganska god kunskap om olika metoder för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. I dagsläget har endast sex av Sveriges 447 reningsverk den kompletterande teknik som krävs, men kunskap finns och förhoppningsvis kan flera länder ta del av dessa.

Miljö- och klimatpolitiken är inte enbart en nationell angelägenhet eftersom miljöproblemen inte stannar vid nationsgränserna. Därför måste miljöfrågorna även hanteras internationellt genom samarbete och samverkan på olika plattformar. Ett exempel är klädindustrin som släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Medelsvensken köper 13 kilo kläder per år och slänger 8 kilo per år. där massproduktionen och de låga priserna har skapat ett slit- och slängfenomen som tär på miljö och klimat.
 
Globala studier visar att kvinnor generellt tar större miljöhänsyn och lämnar mindre ekologiska fotavtryck än män vilket till stor del kan förklaras av de stora ekonomiska skillnader som finns mellan kvinnor och män i världen. Generellt sett är fattiga kvinnor som påverkas mest vid miljö- och naturkatastrofer. Det är viktigt att miljöarbetet även inkluderar åtgärder som förbättrar jämställdheten och levnadsvillkoren för kvinnor runtom i världen.

Det är av stor betydelse att kunskapen om de ekologiska fotavtrycken används i syfte att både värna miljön och de miljontals fattiga som idag drabbas hårdast av miljöförstöringen.