En annan faktor som hämmar kvinnor enligt en undersökning av Tillväxtverket, är att det svenska systemet i första hand premierar storskalighet och att reglerna upplevs som krångliga. Många kvinnor är soloföretagare och då är det ofta svårare att ta del av dagens trygghetssystem. Det gäller framför allt a-kassa, sjuklön eller sjukpenning, och föräldraledighet.
 

För att kvinnor ska ha möjlighet eller vilja starta företag behöver flera åtgärder vidtas. Villkoren för företagare i trygghetssystemen behöver förbättras och föräldraförsäkringen behöver bli mer flexibel och ge möjlighet att fritt överlåta föräldrapenningen till närstående.
 

Kommuner behöver även erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. En förenkling och översyn bör göras av SGI-reglerna för företagare i syfte att stärka skyddet för den som kanske bli sjuk eller behöver vara föräldraledig.

Flera förenklingar av regelverk har genomförts av regeringen men arbetet för bättre villkor och inte minst för småföretagare, så att fler kvinnor kan driva egen verksamhet.

Endast någon procent av riskkapitalet går till företag som startats av kvinnor och detta måste förändras. Här kan högre krav ställas på att öka kraven på statliga aktörer så de investerar i fonder som satsar på kvinnodrivna företag.

Ett ytterligare problem är att endast en liten andel av offentliga upphandlingar går till företag drivna av kvinnor. Här vill vi att kommunerna tar ett större ansvar i att främja olika typer av företagande vid offentliga upphandlingar och göra det möjligt även för ensam- och mikroföretag att delta.
 

Kvinnliga entreprenörer syns framför allt i välfärdssektorn. Trots det fastnar diskussionerna kring vinster i välfärden och förbud mot dessa. Företag behöver göra vinst och vi kan inte acceptera ett vinstförbud .

Valfriheten skapar förutsättningar för ett jämställt Sverige.