Jul och nyår står för dörren och många kvinnor upplever en extra stor press att svara upp mot olika förväntningar och krav. Men problemet med hög belastning är knappast begränsat enbart till storhelger eller privatlivet. Den senaste statistiken visar att fler mammor än någonsin sjukskrivs från arbetet för stress. Det är hög tid att agera.
När Försäkringskassan nyligen släppte sin nya statistik om sjukskrivningar så stod det klart och tydligt: De senaste tio årens negativa utveckling har inte brutits. Tvärtom.
Under de senaste fem åren har istället antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med hela 25 procent, där kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män. Under 2024 har ett nytt rekord nåtts när det handlar om kvinnor som sjukskrivs för psykisk ohälsa på grund av stress.
Allra främst drabbas kvinnor i åldern 30–39 år som också har barn. Det är dags att ta denna epidemi på allvar.
En bakgrund till de höga sjukskrivningarna som lyfts fram i en analys av Försäkringskassan är kopplingen mellan psykisk ohälsa och arbete inom ett ”kontaktyrke”. Det vill säga arbete inom vård, omsorg och sociala tjänster. Sjukfrånvaron är också hög inom skolan, framförallt inom förskola och bland grundskolans stödpersonal.
Allra mest utsatta är personer som både arbetar nära människor i stort behov av vård, stöd och omsorg men med lägre krav på utbildning: där obalansen mellan krav och resurser är extra stor.
Att den psykiska belastningen är fortsatt hög för många som arbetar inom vård och omsorg, men också inom andra välfärdsyrken där många kvinnor befinner sig, är oroväckande. Att kvinnor med barn upp till åtta års ålder har rätt att söka tjänstledigt med upp till 25 procent även utan föräldrapenning kvar är bra, men mer behöver göras.
Brister i organisationen
När Arbetsgivarverket för ett år sedan presenterade sin årsrapport om arbetsskador och sjukfrånvaro så var den vanligaste orsaken till arbetssjukdom bristande organisation och sociala faktorer, som exempelvis hög arbetsbelastning med liten möjlighet att påverka sitt arbete och återhämta sig.
Vi vet också genom olika undersökningar att kvinnor i högre utsträckning än män lägger fler av sin lediga tid på hushåll, barn och omsorg av andra närstående. Det är av stor vikt att arbetslivet blir mer hållbart men även att livspusslet blir enklare att få ihop.
KD-kvinnor vill att:
Alla som arbetar inom kommunal vård och omsorg ska erbjudas rätt till heltid med möjlighet till deltid.
Arbetsmiljöverket får i uppdrag att göra en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och skola.
Den arbetsgivare som inte aktivt arbetar för en sund social och organisatorisk arbetsmiljö och åtgärdar brister, ska förläggas med vite.
Föräldrar fritt ska kunna överlåta föräldradagar till varandra och andra närstående.
Omvårdnadsbidraget återställs för att fler funkisföräldrar ska ha råd att gå ned i arbetstid.
Underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjs så att färre pressas kompensera ekonomiskt.
SGI ska kunna skyddas upp till tre år efter ett barns födelse och att barnomsorg på obekväm arbetstid ska finnas för den som behöver det.
Vi anser att både kvinnor och män ska kunna fortsätta arbeta även efter att de har bildat familj utan att hamna i sjukskrivning.
För detta krävs att Sveriges arbetsgivare gör sin del men också att vi låser upp stelbenta krav på hur livet ska se ut och fungera. Ju mer fyrkantiga system som skapas, desto sämre passar de verklighetens familjer. Läs hela debattartikeln i Västerbottens-Kuriren
Comments