Hat och hot mot politiker är ett akut demokratiproblem. Särskilt drabbade av hat och hot blir kvinnor. Detta visades i en rapport som nyligen publicerades av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Konsekvenserna av detta kan bli att kvinnor avstår från att delta i den politiska debatten.
Rapporten visar att kvinnor utsätts i en högre utsträckning än män och hatet och trakasserierna mot kvinnor är oftare kopplade till kön eller har sexuella anspelningar.
Konsekvenserna av detta kan bli att kvinnor avstår från att delta i den politiska debatten. Det gäller i ännu högre utsträckning kvinnor som också är utsatta på andra sätt.
Det har gått över hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Mycket har hänt i politiken och samhället sedan dess. Kvinnors tillgång till sina rättigheter är starkare i dag och fler kvinnor som beslutsfattare och makthavare.
Ingen enkel väg
Men vägen har inte varit rak och arbetet är definitivt inte slut. Gång på gång behöver vi påminna oss om att vi fortfarande har en lång väg kvar att gå mot ett jämställt samhälle.
Nu måste vi kräva vår rättmätiga plats. Igen.
Som aktiva i politiken är detta problem inte bara någonting som vi kan läsa om i en rapport, det här finns omkring oss hela tiden. Vi alla känner någon som har blivit utsatt och många av oss har själva erfarenheter av hat, hot och trakasserier.
Förutom att de kvinnor som drabbas direkt av hat och hot känner obehag och kanske till och med inte vågar uttala sig igen i en viss fråga, finns det en sekundär effekt av detta: våra medlemmar ser och hör hur andra kvinnliga politiker blir behandlade.
Deras lust och vilja att engagera sig och att våga höja rösten riskerar att dödas redan innan de har börjat.
Förekomsten av hat och hot kryper in under huden på oss och skadar såväl oss som demokratin: kvinnors röster tystnar och risken är att kvinnors representation försämras.
I ett gemensamt upprop vill vi uppmana till handling för att mota detta allvarliga ingrepp på vår demokrati:
Det måste finnas fungerande stödfunktioner för de som utsätts för hat, hot och trakasserier, på samtliga politiska nivåer. För att stödfunktionerna ska fungera och användas måste också kunskap om könsbaserat våld mot förtroendevalda öka.
Partierna har ett ansvar gentemot sina förtroendevalda och för samtalsklimatet och måste därför gemensamt bidra till ett sunt samtalsklimat med tydliga gränser för hur politiker tilltalar varandra.
Anmälningar kan inte läggas på hög och avskrivas. Svensk yttrandefrihet är stark och det ska den vara, men olaga hot är ett brott. Således behövs mer kunskap och resurser till rättsväsendet för att handlägga dessa brott.
Syftet med sociala medier har varit att främja diskussion och samtal, men det har också blivit enklare att sprida hat och hot. Sociala medieföretagen måste arbeta systematiskt för att säkerställa nolltolerans för hat, hot och trakasserier.