Tusentals kvinnor och barn söker varje år skydd från en man som hotar eller misshandlar. Skyddsnätet för de som behöver lämna en farlig relation är tunt, vilket gör att många inte bryter upp trots allvarliga risker. Vi kräver nu att ett nationellt avhopparprogram utreds och erbjuds dessa kvinnor och deras barn.
Uppskattningsvis 13 000 kvinnor och barn bor minst en natt på ett skyddat boende under ett år enligt en undersökning från 2020, gjord av Socialstyrelsen. För de som tagit sig dit börjar en ny kamp för att få en dräglig tillvaro och ett nytt fungerande liv för sig och barnen, som ofta följer med mamman.
Men även om man har tak över huvudet på en säker plats så möter den som bryter upp omfattande utmaningar.
Det är ofta svårt att få en ny bostad på kort tid, tillgång till sjukvård på samma villkor som andra, arbete eller ekonomiskt stöd vid sjukskrivning, trygg skolgång samt fritidsverksamhet för barnen och risken att röjas av myndigheter är ständigt närvarande.
Hjälpen avtar
Våldsutsatta kvinnor och barn som beviljas skyddade personuppgifter är beroende av stöd från olika myndigheter och aktörer. Samtidigt upplever många att hjälpen avtar med tiden och att det saknas ett sammanhållet stöd, enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
De som lyckats fly lever samtidigt i en situation där hot om våld och ekonomiskt våld ofta är närvarande. Idag kan våldsutövaren ytterligare förvärra situationen för kvinnan genom att inte betala gemensamma lån, vägra bodelning eller ta nya lån i kvinnans namn.
Då och då sker misstag där olika myndigheter råkar röja skyddade personuppgifter. Misstag som får förödande konsekvenser för de som lever under hot.
Barn tvingas till umgänge
Eftersom den som misshandlar och hotar ibland döms till umgängesrätt eller vårdnad om gemensanna barn så tvingas både barnet och mamman till fortsatt kontakt med risk för att röjas. Många barn måste också träffa sin pappa trots att han är dömd för våld, även under tiden de lever på skyddat boende.
Det vi ser är ett omfattande systemfel som är helt oacceptabelt och där alla dessa hinder sammantaget gör att många som behöver lämna sin relation väljer att bo kvar, eftersom samhällsstödet brister.
Att kvinnor som hotas och misshandlas kan tvingas lämna hus och hem, vänner, arbete, skola och hela sin tillvaro medan mannen kan fortsätta att plåga kvinnan med hjälp av olika hållhakar, samtidigt som hon ofta måste lösa sin livssituation på egen hand, är orimligt.
På flera håll i landet erbjuds kostsamma avancerade upplägg för män som vill kliva av sin kriminella livsstil, men inget liknande finns för hotade och misshandlade kvinnor.
Vi lanserar nu idén om ett nationellt avhopparprogram som ska underlätta för alla de som behöver ett akut stöd för att komma loss från en farlig situation. Och som tar vid så länge som det krävs för kvinnorna och deras barn ska få ett fungerande liv.
Programmet samt ett antal viktiga kompletterande samhällsåtgärder antogs 29 april vid vårt förbundsting efter att ha arbetats fram under våren.
Kristdemokratiska kvinnoförbundet vill:
• Inrätta en nationell stöd- och samordningscentral för kvinnor som lever under hot, våld eller har skyddad folkbokföring med en enkel kontaktväg för den som vill lämna en farlig relation.
• Upprätta ett omfattande stödpaket där alla avgörande delar hanteras: transport från bostaden, ansökan om skyddade personuppgifter, kontakt med kvinnojour och berörda myndigheter, flytt av ägodelar från gamla bostaden, psykologbehandling, omhändertagande av övrigt vårdbehov samt framtagande av en långsiktig plan för sysselsättning. Stöd till eventuella barns skolgång och fritid liksom, vid behov, hjälp till skuldsanering ska också ingå.
• Att förtur med boendegaranti ska erbjudas till kommunala hyresbostäder av landets kommuner, om en misshandlad kvinna behöver lämna sin bostad.
• Ta bort kravet på att vara skuldfri för att beviljas hyreslägenhet för den som varit våldsutsatt och inför lättnader i inkomstskraven. Den som misshandlats eller hotats och har barn ska ha rätt till hyreskontraktet vid separation.
• Att barns rätt till trygghet och skydd ska vara huvudregel vid vårdnads- och umgängestvist. Presumtion mot vårdnad och umgänge ska gälla om mamman misshandlats och hotats av pappan eller om det råder kontaktförbud.
• Motverka ekonomiskt våld genom att införa en bortre gräns för bodelning, skärpa reglerna kring inbetalning av gemensamma lån och förbjuda teckning av lån i annans namn efter separation.
• Utreda ett säkert system som ska möjliggöra en trygg kontakt med myndigheter utan risk för att röjas och där samhällsstödet kan fortsätta även om man har skyddad identitet.
Vi kan inte acceptera att män som misshandlar och hotar kvinnor ska sätta agendan år ut och år in för kvinnor som lämnat dem eller vill lämna.
Att samhället år 2023 inte kommit längre för att ge dessa personer både den trygghet och det liv som de har rätt till är en skam för Sverige.