Andelen kvinnor som driver företag i Sverige placerar vårt land på en jumboplats i EU. Trots att olika åtgärder har lagts på att ändra situationen genom åren, så är framstegen små. Den satsning som just nu genomförs av regeringen är ett viktigt steg för att få en verklig förändring av kvinnors företagande.
Statistiken när det gäller kvinnliga företag i Sverige är dyster. Endast cirka 30 procent av alla företag leds av kvinnor. Och jämför man de senast 20 åren så har utvecklingen rört sig långsamt framåt med en ökning av andelen på ett par procentenheter, enligt färska uppgifter från Tillväxtverket.
I undersökningen som genomförts på uppdrag av regeringen framkommer att flera faktorer hämmar kvinnors företagande. En är att det svenska systemet i första hand premierar storskalighet och att trygghetssystemet är utformat utifrån att vara anställd.
Ofta i tjänstesektorn
Majoriteten av kvinnliga företagare verkar inom servicesektorn och har oftare färre anställda. Och när kvinnor driver bolag så är det i högre grad i branscher som karaktäriseras av låga marginaler och hög personalintensivitet. Det gör att många kvinnor som startat företag också har andra behov för att tillvaron som företagare ska kunna fungera.
Enligt företagare i studien så är arbetsgivaravgifter ett exempel på en särskilt betungande utgift. Men också de skatter och avgifter som läggs på mindre företag i välfärds- och servicesektorn, utgör ett hinder för att få en verksamhet att gå runt.
Att dessa svårigheter nu kommit upp till ytan är positivt för att kunna få till en förändring.
Kvinnor vårdar sjuka barn och tar ut sin föräldraledighet i större utsträckning och är därför mer beroende av att trygghetssystemen fungerar. Detta faktum gör också att kvinnor väljer att starta företag i lägre utsträckning under småbarnsåren.
Här har Kristdemokraterna nyligen beslutat att dels arbeta för att tillgodose barnomsorg på obekväm arbetstid i Sveriges alla kommuner, men också att det ska kunna vara möjligt att ta ut delar av föräldradagarna för den som har ett behov av att dela tiden mellan att arbeta och att vara med sitt barn.
Trygghet är viktigt
En ytterligare trygghet är att öka skyddet av SGI från dagens ett år till tre, oavsett hur man väljer att ta ut sin föräldrapenning. Utöver trygghetssystem för mindre företag så behöver också upphandlingsreglerna ses över så att de i högre grad gynnar kvinnors företag.
Näringspolitiken behöver vidare få ett ökat fokus på branscher kvinnor vill verka i, något som brister idag. Att småföretagens förutsättningar också föreslås få en större betydelse när ny politik utformas är välkommet.
Avsaknad av könsuppdelad statistik för företagande och ägande skapar dock hinder. I dagsläget är det svårt att förklara varför decennier av statliga åtgärder och satsningar inte gett ett bättre resultat.
Vi ser fram emot bättre underlag och skarpa förslag från näringsminister Ebba Busch (KD) framöver för att komma åt de brister som finns.